Längre texter/diskussionstrådar kring Nationalnyckeln/Artprojektet, länkas i sammanfattningen.

Rubriker: Facebook - upprop - bakgrunden till projektet - Rolf Annegårds utredning - yttranden m.m. - "pressklipp" - diverse andra kommentarer (mest från Facebook-debatten).

På Facebook

(upp) - (ned: Namninsamling) - (till sammanfattningen)

Upprop - namninsamling

(upp) - (ned: Historik) - (till sammanfattningen)

Historik - kring Artprojektets och Nationalnyckelns framväxt

(upp) - (ned: Utredningen) - (till sammanfattningen)
  • Riksdagens beslut om motion 2002/03:MJ431 Biologisk mångfald
  • Kommittédirektiv 2004:144, Kunskapsuppbyggnad om de biologiska förhållandena i Sverige - ur texten: En viktig och omfattande kunskapsuppbyggnad sker utanför vetenskapssamhälle, lärosäten och myndigheter i form av lokal och/eller traditionell kunskap, kunskap hos ideella organisationer och amatörbiologer, samt kunskap inom näringslivet och hos brukare. Denna kunskap ingår och är viktig i detta sammanhang. Som exempel kan nämnas den kunskap som är en förutsättning för att kunna sköta våra ängs- och hagmarker och de landskapsfloror som genom lokal kunskap hos ideella botanister har kunnat sammanställas för en rad landskap runt om i Sverige. Andra exempel är webbplatser som Svalan och Artportalen vilka genom modern informationsteknik sammanställer lokal kunskap hos enskilda ornitologer om bl.a. fågelarters förekomst och utbredning runt om i Sverige. - (Åter till sammanfattningen)
  • Hyllning till Nationalnyckeln vid konferens "Natur för alla - en politik nära medborgare och natur" i Uppsala 2 maj 2007. -- UTDRAG UR TALET:

    ARTDATABANKEN

    I det här sammanhanget vill jag ta upp det oerhört viktiga arbete som utförs här vid artdatabanken.

    De fantastiska insatser Ni gör för den taxonomiska forskningen är ovärderlig för arbetet med att följa upp utvecklingen av alla arter, genetisk variation och naturtyper här i landet.

    Det är ett arbete så framgångsrikt att jag förstår att Norge och Finland planerar motsvarande initiativ. Det är jag för Sveriges räkning stolt och glad över.

    Tack Artdatabanken - tack Torleif Ingelög, du är den eldsjäl som lyckats driva fram den här succén.
    Generationer av svenskar kommer att kunna njuta av Nationalnyckeln till Sveriges Flora och Fauna. Men framför allt kommer framtida generationer att ha en betydligt bättre kunskap och kännedom om Sverige natur och alla dess arter. 50 000 arter beskrivna inom 20 år.

    Det är en vetenskaplig gärning som öppnar en ny värld för allmänhet, naturvårdare och beslutsfattare. Jag ser fram emot att fylla mina bokhyllor med dessa 125 band av den samlade vetskapen om våra arter&

    Du Torleif har med ditt och dina medarbetares initiativ och insatser tagit hand om och utvecklat Linnés arv. Det är en storartad gärning. - [Talare: Andreas Carlgren, Miljöminister] - (Åter till sammanfattningen)

Utredningen 2012

(upp) - (ned: Svaren på utredningen) - (till sammanfattningen)
  • SAMFÄLLT YTTRANDE FRÅN SVERIGES BOTANISKA, MYKOLOGISKA, ENTOMOLOGISKA OCH ORNITOLOGISKA FÖRENING

    2012-04-08

    Landsbygdsminister Eskil Erlandsson
    Regeringskansliet
    103 33 STOCKHOLM

    Angående översynen av formerna för Svenska artprojektets bedrivande

    Nedanstående fyra föreningar är djupt bekymrade över beskedet att Landsbygdsdepartementet beslutat att göra en översyn av formerna för Svenska artprojektets bedrivande, och särskilt att utredaren uppdragits att föreslå ”möjliga kostnadsbesparingar och hur projektet ska slutföras eller avslutas på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som det bidrar till de angivna målen”.

    Vi hävdar att de årligen avsatta medlen, 65 miljoner kronor, använts väl. Sverige har äntligen, efter decennier av eftersläpning, börjat komma ikapp vad gäller uppdateringen av kunskapen om landets organismer. Genom nåbara databaser och bokserien Nationalnyckeln säkerställer man dessutom att denna ökade kunskap inte stannar inom forskarvärlden, utan görs offentlig och lättillgänglig. Samhällsnyttan av denna kunskapsökning och ökade tillgänglighet är enorm, och utgör dessutom ett stort steg på vägen för att uppfylla miljökvalitetsmålen och de internationella målen för biologisk mångfald på EU- och global nivå.

    Svenska artprojektet sett ur vårt perspektiv

    Vi har sedan många år upplevt den mycket ofullständiga dokumentationen av Sveriges fauna, flora och funga som otidsenlig och besvärande. Medvetenheten om att Sverige ses som ett föregångsland inom faunistik, floristik och mykologi, med stolta traditioner gående ända tillbaka till Linné och Fries, kontrasterar starkt mot det faktum att det för de flesta organismgrupper saknats modern bestämningslitteratur eller ens kunskap om vilka arter som förekommer i landet.

    Möjligheten av att färdigställa pålitliga listor över Sveriges organismer, och få kännedom om var de förekommer, har också hindrats av de ringa medel som funnits för taxonomisk forskning på nationell nivå. Stora delar av museernas samlingar har inte kunnat revideras, och luckor i materialet har inte kunnat påvisas, eftersom vi saknat specialister på många organismgrupper. I många fall har kännedomen tidigare varit god, men genom att ingen kunnat ta över ansvaret har kontinuiteten brutits, modernt material inte kunnat granskas, och kunskapen inte uppdaterats. Vi har blivit hopplöst efter. Ofta föreligger den senaste täckande informationen enbart i antikvariska skrifter, eller så tvingas vi använda utländsk litteratur som förstås av få, och behandlar Sverige styvmoderligt eller inte alls. För åtskilliga grupper där en viss kontinuitet ändå upprätthållits, har detta skett genom att ideellt arbetande amatörer förvaltat arvet.

    Sverige har dessutom legat långt efter grannländerna med arbetet att offentliggöra den guldgruva av information som ligger dold i museernas samlingar. Detta måste, med beaktande av de möjligheter som skulle öppnas om en fullständig digital insyn i samlingarna vore möjlig, ses som ett stort slöseri. Flera institutioner har agerat som föregångare genom att göra databaser över hittills registrerade föremål tillgängliga via webben, men resurserna för dessa projekt har varit alltför otillräckliga. Arbetet med att färdigställa registreringen skulle, med oförändrad takt, ha sträckt sig över åtskilliga decennier och ändå tärt av medel avsedda för annat.

    Starten av Svenska artprojektet 2002 innebar därför ett mycket glädjande besked för oss alla. 65 miljoner kronor om året avsattes till forskning, museistöd och producering av bokverket Nationalnyckeln, en serie av uppdaterade monografier som skulle omfatta samtliga svenska flercelliga organismer. Vi vill bestämt hävda att dessa medel använts väl:

    • Svenska artprojektet har utdelat stöd till 74 projekt som möjliggjort inventering av, och forskning om, många grupper av länge försummade organismer, och i många fall även inhämtat kunskap från förut ej undersökta delar av landet. Forsknings- och inventeringsprojekten har hittills påvisat 2400 arter som tidigare ej varit kända från Sverige, varav en tredjedel till och med är nya för vetenskapen. Dessa höga tal avslöjar tydligt hur långt efter vi tidigare har varit vad gäller utforskningen av vårt lands flora, fauna och funga.
    • Museistödet har på ett dramatiskt sätt påskyndat registreringen av museernas prover, och flera databaser har redan också gjorts tillgängliga via webben. Tidigare fördolda data har blivit fullt tillgängliga och utgör nu en viktig informationskälla för faunistisk, floristisk, mykologisk och taxonomisk forskning, för naturförvaltning och för allmänheten. I och med att databaserna blivit mer fullständiga, har också konsultationerna av dem ökat närmast exponentiellt av användare både inom och utanför landets gränser. Sverige har äntligen tagit ansvar, och givit sitt bidrag, till att göra data om sin del av den globala mångfalden åtkomliga.
    • De utkomna volymerna av Nationalnyckeln har revolutionerat tillgängligheten till information om flera djur- och växtgrupper för vilka relevant litteratur rörande svenska förhållanden varit bristfällig eller saknats. Som genom ett trollslag har vi övergått från en kaotisk situation där man nödgats använda svåröverkomliga vetenskapliga skrifter på främmande språk, till att inneha ett verktyg som utökat kunskapen och gjort den åtkomlig för alla. Volymerna är inte bara oumbärliga för vetenskaplig forskning och naturvårdsförvaltningens arbete med att bevara landets biologiska mångfald, utan öppnar också på ett enastående och pedagogiskt sätt en informationsport för amatörforskare, konsulter, studenter, skolelever och intresserad allmänhet.

    Det är alltså uppenbart att Svenska artprojektet haft god effekt på etableringen av ny kunskap, och att tillgängligheten till data underlättats för många intressenter. Kostnaden för detta, 65 miljoner kronor årligen, måste anses vara låg, inte minst eftersom projektet också nödgats täppa till luckor som uppstått genom långvarig stagnation. Samtidigt är samhällsnyttan hög, en effekt som kommer att bestå för lång tid framöver. Därför borde kostnaderna för projektet inte bara ses som utgifter för den aktivitet som sker under själva projekttiden, utan slås ut över den betydligt längre period som effekten består.

    Vi vill förklara denna vår ståndpunkt för ansvarig minister, och önskar därför att tillfälle bereds för oss till en gemensam uppvaktning.
    Margareta Edqvist - ordförande Svenska Botaniska Föreningen margareta.edqvist@telia.com
    Hans Karlsson - ordförande Sveriges Entomologiska Förening ka.hans@telia.com
    Ellen Larsson - ordförande Sveriges Mykologiska Förening ellen.larsson@bioenv.gu.se
    Dennis Kraft - ordförande Sveriges Ornitologiska Förening dennis.kraft@telia.co

Svaren på utredningen

(upp) - (ned: Press) - (till sammanfattningen)

Press

(upp) - (ned: Annat ur debatten, främst i nätverket på Facebook) - (till sammanfattningen)
  • UNT - Till UNT:s heder bör framhållas att de äntligen tycks inse att det finns ett stöd för bokverket Nationalnyckeln - något som inte framkommit i flera tidigare artiklar i UNT som haft en odelat negativ framtoning av bokverket. Till UNT:s nackdel bör framhållas att de fortfarande förmedlar bilden av att Nationalnyckeln skulle ersättas av en motsvarande digital publikation. Några sådana förslag finns inte och skulle enligt de flesta insatta bedömare även bli betydligt dyrare än Nationalnyckeln - alltså ingen besparing. [den 9 augusti kl. 11:43 /TP]
  • 2012-10-03 Expressen Tommy Hammarström Kasta inte bort Nationalnyckeln

    Hammarström sätter fingret på vad det egentligen handlar om. Att utredningen är en partsinlaga som inte på ett ärligt sätt redovisar det som talar till Nationalnyckelns fördel och inte sätter in den i ett större sammanhang nationellt och internationell och i ett framtidsperspektiv. Detta kan vem som helst läsa sig till i den inte alltför spirituella utredningen. Utredaren definierar själv i inledningen att Nationalnyckeln inte behöver utredas, med hjälp av direktiv han själv intolkat och hans argument är strikt ekonomiska utan att se till innehållet i verksamheten och konsekvensen av nedskärningen.

    Det handlar också om analog kontra digital information. Några anser digital information vara överlägsen analog information (böcker) medan andra är av motsatt uppfattning. Faktum är väl att bägge publikationssätten har både fördelar och nackdelar ur ekonomisk synpunkt, miljösynpunkt, informationssynpunkt, upplevelsevärde och framtida värde. Ständig tillgång till digital information kräver en väldig teknisk mobilisering och en hög energiförbrukning för att kunna läsas och lagras. En tryckt bok kräver inte motsvarande mobilisering alls för att kunna läsas och lagras. Det digitala mediet möjliggör blixtsnabba sökningar i stora och svåröverskådliga material, medan boken ger ett upplevelsemässigt helhetsintryck. Slutligen måste påpekas att det inte finns några planer på att Nationalnyckeln skall bestå i digital version. Information om biologisk mångfald i databaser finns redan hos Artdatabanken men ersätter inte det som publiceras i Nationalnyckel och uppnår inte alls dess popularitet.

    Om ambitionen verkligen är att sprida och popularisera kunskap om biologisk mångfald borde bägge publiceringssättet användas för att nå ut maximalt. Alltså analog OCH digital publicering, inte antingen eller.

  • Länk till alla artiklar i Uppsala Nya Tidning (UNT) om Nationalnyckeln (tiotals artiklar på olika teman, här ingår även Lars Christersons artiklar)
  • UNT Detta inlägg ger en orientering om den tidigare debatten om Nationalnyckeln där kritiska synpunkter bemöts. Då i första hand principfrågor och policy berörs och inte utgivningstakten eller innehållet i sig kan den vara av visst intresse (den första volymen om dagfjärilar hade precis kommit ut), särskilt som kritik från "vissa forskare" - numera identifierade i singularis som Lars Christersson - redan här gör sig bemärkt. [den 16 juli kl. 19:28/TP]

Ur debatten på Facebook

inom NÄTVERKET BEVARA NATIONALNYCKELN TILL SVERIGE FLORA OCH FAUNA

(upp) - (till sammanfattningen)
  • NÄTVERKET KRÄVER:
    • En garanterad fortsättning av utgivningen av bokverket Nationalnyckeln
    • Oförändrade eller höjda anslag öronmärkta till bokverket Nationalnyckeln
    • Oförändrade eller höjda anslag till museistödet via Artdatabanken
    • Oförändrade eller höjda anslag till taxonomisk forskning vid Artdatabanken
    • Öronmärkta anslag för inköp av Nationalnyckeln till skolbibliotek som ännu saknar Nationalnyckeln.
    • En översyn av bokverket Nationalnyckelns utformning och layout är välkommen under förutsättning att vetenskaplig exakthet, estetisk utformning och lätt tillgänglig överblickbarhet inte blir lidande.
    • En översyn av organismsgrupper som av speciella orsaker kan uteslutas ur Nationalnyckeln är också välkommen. Därvid skall man dock inte underskatta allmänhetens intresse av och förmåga att förstå och korrekt tolka vetenskapliga bestämningsnycklar.
    • Utgivningen av Nationalnyckeln måste övergå från projektform till permanent verksamhet till dess att bokverket är fullbordat
    • En privat sponsring eller delfinansiering av Nationalnyckeln kan accepteras under förutsättning att det inte sänker den vetenskapliga och estetiska nivån och omfattningen på verket och att den i övrigt är förenlig med parternas intressen. Detta kräver givetvis ytterligare utredning.
    • Oavsett modifiering i layout eller privat finansiering måste staten stå som garant för att bokprojektet Nationalnyckeln slutförs.

    Undertecknat
    Nätverket bevara Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.

    Nätverket är en öppen grupp på Facebook som skapades 8:e juli 2012 och stöder i första hand fortsatt utgivning av bokverket Nationalnyckeln och i andra hand museistödet och övrig verksamhet vid Artdatabanken som bidrar till ökad kunskap och spridning i populär form av denna kunskap om biologisk mångfald i Sverige och Norden. Nätverket har i skrivande stund 2148 medlemmar (2012-07-31: 09.58) representerande forskare, professionella och ideella naturvårdare, kunniga amatörer och en naturintresserad allmänhet. Däribland finns prenumeranter och köpare av bokverket Nationalnyckeln. Ovanstående text har funnits tillgänglig för synpunkter på gruppsidan. - (Åter till sammanfattningen)

  • NATIONALNYCKELN LEVERERAR!
    Det har skrivits en hel del om utgivningstakten för Nationalnyckeln. Det mesta är negativt och underförstått tycks man mena att det borde kunna gå mycket snabbare. Ett ärligare sätt att bedöma utgivningstakten är att jämföra Nationalnyckeln med liknande samtida och tidigare satsningar. Diagram för jämförelse av utgivningstakten hos Nationalnyckeln och jämförbara verk
    Diagram för jämförelse av utgivningstakt
    • Flora Europaea utkom under 16 år med fem volymer. Det blir en genomsnittlig utgivningstakt på en volym var tredje år – och då innehöll de varken illustrationer eller utbredningskartor. En separat bokverk – Atlas Florae Europaeae – är för närvarande under arbete för att fylla denna brist på kartor. Det senaste av de 15 banden – vilka började ges ut 1972 – kom 2010 och motsvarar en utgivningstakt av en volym med 2-3 års mellanrum.
    • De hittills utgivna 16 volymerna av Handbook of the birds of the world med start 1992 är utgivna med ett intervall av drygt ett år och deras volymer av deras Handbook of the mammals of the world – planerad i 8 delar – utkommer med ett band ungefär varannat år.
    • European Garden Flora gavs ut i 5 volymer mellan 1984-2000, representerande en volym var tredje år.
    • De hittills utkomna 4 volymerna av Flora Nordicas - den första kompletta helt engelskspråkiga floran över Norden - planerade 14 volymer har utkommit med ett genomsnittligt intervall på 2,5 år.

    Ekonomin bakom de ovan jämförda bokverken kan se mycket olika ut men de flesta är direkt eller indirekt statligt finansierade via universitet eller andra institutioner. Bokverk av denna omfattning och med denna kunskapsbas kräver en statlig finansiering men en bytande del av denna återkommer i form intäkter vid försäljning. Nationalnyckeln drar varje år in 7 miljoner kronor som kan kvittas mot det statliga anslaget.

    Få om några kan uppvisa den fullständighet i materialet som Nationalnyckeln representerar. Den ursprungliga Flora Europaea är bara en textdel utan kartor eller illustrationer (inte ens till bestämningsnycklarna). Den pågående Atlas Flora Europaeae är bara en atlas med förklarande texter. En upplaga med bilder till Flora Europaea har ingen ännu sett. Mot bakgrund av att bestämningsnycklar (illustrerade sådana), kartor, illustrationer och förklarande texter finns samlat i ett bokverk och dessutom finns samlade på varje uppslag för varenda art är en av de faktorer som gör Nationalnyckeln världsunik. En annan faktor är den höga estetiska kvaliteten med vacker och tydlig layout.

    NATIONALNYCKELN TOPPAR
    Nationalnyckeln har hittills utkommit med hela 14 volymer sedan 2005 – och den 15:e kommer i september 2012! Detta är enastående utgivningstakt och med hänsyn till bibehållen kvalitet och vetenskaplig noggrannhet och alla påståenden om att Nationalnyckeln skulle ha en för låg utgivningstakt är okunniga påståenden som saknar all verklighetsgrund. Av alla ovannämnda bokverk håller Nationalnyckeln en solklar tätposition i sin utgivningstakt och uppvisar en häpnadsväckande effektivitet även vid en global jämförelse. Slutsatsen kan inte bli annat än att Nationalnyckeln som bokprojekt tillhör de mest effektiva världen skådat.

    SAMMANSTÄLLNING TAR TID
    Anledningen till att det inte kan gå fortare är det faktum att både den höga vetenskapliga stringensen och de exakta konstnärliga illustrationerna kräver noggranna studier av litteratur och förlagor. Allt måste dubbelkontrolleras, korrekturläsas och bedömas. Källorna är ofta svårtillgänglig och svårtolkad litteratur på främmande språk med föråldrade vetenskapliga synonymer vilka kräver expertis för att tolkas. Att detta tidskrävande och mödosamma arbete klarats av på så mycket kortare tid än hos de övriga bokprojekten är mycket anmärkningsvärt och högst meriterande. Att beskylla denna insats för otillräcklighet är en oförskämdhet som bara avslöjar graden av okunnighet hos dem som fäller sådana omdömen. [Torbjörn Petersson juli 2012] - (Åter till sammanfattningen)

  • Digital version skulle bli dyrare - och är ej föreslagen.

    UTREDAREN ROLF ANNERBERG FÖRESLÅR INTE ENDAST EN NEDLÄGGNING AV NATIONALNYCKELN I BOKFORM – I ANNERBERGS FÖRESLAG FINNS INTE HELLER EN DIGITAL VERSION AV NATIONALNYCKELN PÅ NÄTET!

    Jag vill påpeka något som faktiskt många verkar att ha missat i Annerbergs rapport. Utredarens förslag innebär inte bara en nedläggning av bokverket Nationalnyckeln utan det innebär en nedläggning av arbetet med Nationalnyckelinnehållet som vi nu känner det.

    Det är inte så att utredaren Rolf Annerberg föreslår att en digital version av Nationalnyckeln med ska produceras för nätet. Se citaten ur utredningen nedan:

    När det gäller Nationalnyckeln föreslås att bokutgivningen upphör och att all tillhandahållande av data och information om arter, kunskapsspridning och kommunikation sker digitalt. Med en sådan förändring avses inte en digital publicering av nuvarande utförande av Nationalnyckeln utan en helt ny form av digitalt tillgänglig kunskapsbas.

    Den inriktning och resursram som föreslås för artprojektets genomförande innebär störst förändringar i den verksamhet och organisation i Artdatabanken och inom projektet som arbetat med utgivningen av Nationalnyckeln. Genom en övergång till digital kunskapsspridning och information om arter kommer delar av det redaktionella arbetet att minska.

    Nationalnyckelns innehåll produceras specifikt för Nationalnyckeln av våra kunniga författare, fotografer och illustratörer i samarbetet med redaktionen. Utredarens beskrivningar ovan tillsammans med den enormt kraftiga bantningen av budgeten lämnar knappast något utrymme alls för produktion av Nationalnyckelinnehåll i framtiden. (För att trovärdigt kunna föreslå en digital version av Nationalnyckelns innehåll skulle det i stället krävas en utökad budget, jämfört med dagsläget!)

    Utredarens formuleringar som: ny form av digitalt tillgänglig kunskapsbas, ...digital kunskapsspridning och information om arter... saknar egentligt innehåll och kommer knappast, om de skulle användas som styrning från regeringen, att kunna utvärderas i framtiden.

    Med utredningens förslag upphör produktionen av Nationalnyckelns innehåll både för bokverket och för kommande digitala versioner! [Jan-åke Winqvist 13 juli] - (Åter till sammanfattningen)

  • "Vissa forskare"

    Jag vill här peka på en begraven hund som finnas någonstans i utredarens informationskanaler. Redan i rapportens sammanfattning möter man: Nationalnyckeln bedöms ha varit mindre framgångsrik som följd av kraftiga eftersläpningar i utgivningstakten, höga kostnader och en begränsad spridning.

    Alltså ett enbart negativt konstaterande. Nyttan med verket tas ej upp. Varifrån har han fått en så negativ inställning?

    Utredaren skriver senare att: Nationalnyckeln har hittills (maj 2012) utkommit i 13 volymer. Inom projektet bedöms att det inte är möjligt att klara av att slutföra utgivningen inom 15–20-årsperiod som ursprungligen angavs.

    Detta är i och för sig alldeles sant, men bland de orsaker som utredaren sedan räknar upp så saknas det som borde vara den mest självklara, nämligen att man vid planeringen av verket helt tagit miste på vad resureserna räckte till. Att man inte skulle klara av utgivningen på så kort tid som 15-20 år framstod väl som självklart redan innan projektet tog fart, och ingen volym kunde ju heller ges ut direkt, det tog några år innan den första kom ut. Kanske angav man den alltför korta utgivningstiden bara för att vara säkra på att få medel? Och vore det då inte bättre om någon, någonstans, kunde erkänna en felplanering? Helt enkelt säga: "Ursäkta, vi visste inte bättre, ingen har ju gjort någon Nationalnyckel tidigare".

    Med en annan utredare, alltså en som insett det revolutionerande med, och det stora värdet av, Nationalnyckeln, kunde slutatsen istället blivit att projektet antingen behöver betydligt mer medel, eller behöver verka under betydligt längre tid. Eftersom utredaren vill permanenta Svenska artprojektet så borde väl det gå, om det inte var så att han från anammat kritiken från "vissa" håll att Nationalnyckeln helt enkelt skulle vara onyttig. Så här skriver han nämligen i sina slutsatser: Nationalnyckeln har blivit den del i artprojektet som kanske mest kan ifrågasättas när det gäller resultat, kostnader och måluppfyllelse. Bland annat har vissa forskare ifrågasatt nyttan av utgivningen av Nationalnyckeln och menat att forskningsmedel kan användas för annan mer angelägen forskning. Nationalnyckeln har inte lyckats etablera sig som ett nationellt referensverk och huvudkanal för information om Sveriges alla arter.

    Man borde verkligen få reda på /edit* varifrån han fått detta att nyckeln inte lyckats etablera sig... etc, och varför dessa "vissa forskare" fått */ så stort genomslag hos utredaren. Påståendena är ju grundlösa! - [Stefan Ericsson den 14 juli] - (Åter till sammanfattningen)

  • Länkar till två av Lars Christerssons mot Nationalnyckeln kritiska artiklar i Uppsala Nya Tidning (UNT).
    2006-01-10 Christersson: "Ser ingen att kejsaren är naken"
    2008-07-01 Christersson: "Jättelikt propagandajippo"
  • Artdatabanken - Återigen kan man konstatera hur /.../ Artdatabanken konskvent undviker att nämna bokverket Nationalnyckeln vid namn när man uttalar sitt stöd för "Artprojektet", eller protesterat mot nedskärningar på 20 miljoner. Mot bakgrund av avslöjandet i Uppsala Nya Tidning (UNT) att även ledningen (åtminstone delar av den) på Artdatabanken verkat för en nedläggning av Nationalnyckeln är detta inte konstigt. /.../ - [9 augusti /TP]

  • Nu har tydligen alla remissvar inkommit och blivit offentliga. Intressant är att även den stora andelen svar från ej särskilt inbjudna till hearingen 29:e juni nu öppet redovisas OCH den sammanställning av namninsamlingen på Artdatabankens hemsida med 4848 namnunderskrifter som SLU först inte villa släppa till landsbygdsdepartementet! Svaren från alla privatpersoner är mest talande och intressanta - här talar man rakt ur hjärtat och framför både känslomässiga och förnuftsmässiga skäl för att behålla Natonalnyckeln som bokverk och gärna komplettera den - inte ersätta den - med en digital version. Dessa uppfattningar är enhälliga i alla inlägg jag hittills hunnit läsa och kan inte detta kallas en folkstorm vet jag inte vad som kan kallas folkstorm. Att efter denna massiva opinionsyttring från både forskare, föreningar och allmänhet har jag svårt att se hur stadsmakterna skall kunna genomdriva en nedläggning av Nationalnyckeln med ansiktet i behåll. Det vore en ren och skär skandal. - [4 september /TP]

  • Ang. Stockholms Universitets svar

    Värst tycker jag ändå att Stockholms universitets uttalande är, inte minst därför att det citerats i flera sammanhang. I svaret gillar man det mesta som utredaren kommit fram till, sväljer allt med hull och hår. Eftersom Stockholms universitet antagligen kommer att ses som en viktig tyckare, så är deras svar en katastrof. - [4 september /SE]

    Hörde att flera på bl.a. zoologiska institutionen var upprörda över hur det hanterats. - [5 september /JL]

    Och det uttalandet citeras nu allmänt som "Stockholms universitets" synpunkt. - [5 september /SE]

    Stockholms universitet har tydligen delegerat ned det hela till en enda medarbetare, professor Ove Eriksson. Erikssons yttrande har uppenbarligen inte behandlats centralt på något vis och antagligen heller inte cirkulerat inom organisationen innan det avsändes. Se yttrandets inledande rader: "Rektor har överlämnat rubricerade remiss till Naturvetenskapliga fakulteten. Fakulteten överlämnar härmed, utan eget ställningstagande, yttrandet sammanställt av professor Ove Eriksson, Botaniska institutionen." - [6 september /RA]

    Det är nog faktiskt så det brukar gå till när myndigheter skriver sådana här yttranden. Det blir liksom ohanterligt om alla inom organisationen som skulle kunna ha relevanta synpunkter skall komma överens och för myndigheter som universitet hör det knappast till kärnverksamheten att svara på remisser. Nog bara att inse och acceptera, och hoppas att de som har att beakta yttrandena har förstånd nog att inse hur de tillkommit och vem som skrivit vad. Det är möjligt att jag är för naiv, men personligen skulle jag tro att politiker är duktiga på att värdera och bedöma remissyttranden. - [6 september /TT]

    Det är klart att alla i organisationen inte kan vara inblandade och enas om ett gemensamt yttrande. Någon måste anförtros att ta ett större ansvar och att hålla i pennan. Men nog är det också normalt att det finns någon form av förankringsprocess inom organisationen och att ledningen, på någorlunda solida grunder, sedan bestämmer sig för att ställa sig bakom det slutliga yttrandet. Genom yttrandets inledande rader framstår det som om varken SU:s ledning eller fakultetens ledning egentligen tar något ansvar – ärendet delegeras ner och man pekar ”utan eget ställningstagande” på den medarbetare som skrivit texten. Underskrifterna av fakultetens dekanus och kanslichef ter sig som en tom formalitet, och chefen (rektor) för den organisation (Stockholms universitet) som faktiskt är den utpekade remissinstansen, kanske inte har en susning om yttrandet (det framgår i alla fall inte av skrivelsen). Notera f.ö. att SU:s yttrande skickades in redan innan hearingen den 29/6 och mer än en månad innan departementets deadline för att ta emot yttranden. SU har inte bara ett kraftigt avvikande yttrande, de var också ovanligt snabbt klara med sitt yttrande. Man kan ju spekulera kring varför det är på detta vis, men hursomhelst borde det ha funnits tid för viss internremittering och förankring, trots semestertider. Enligt vad jag hört finns det personer inom SU, på motsvarande akademiska nivå som Ove Eriksson, som definitivt inte ställer upp på yttrandet och som är irriterade över hur det hanterats. - [9 september /RA]

    Hur många universitetsrektorer är botanister? Naturvetare över huvud taget? Förstås kan den som inte känner till hur sånt här hanteras misstolka, och tänka t.ex. "OK proffsbiologer tycker inte NN är nåt att ha". - [9 september /MA]

    Det som är dåligt med Ove Erikssons synpunkter är väl att han helt och fullt svalt det som står i rapporten som en sanning att ta ställning till. Tror man på det som står där så är hans synpunkter logiska. Hade han dock bemödat sig att kontrollera rapportens påståenden hade han insett att där fanns brister. /.../ hade man kunnat skicka Ove (eller någon annan) till hearingen på departementet 29 juni, och då hade nog Stockholms universitets svar sett annorlunda ut. - [11 september /SE] - (Åter till sammanfattningen)

  • NYHETER OM HANDLÄGGNINGEN HOS DEPARTEMENTET AV YTTRANDET FRÅN NÄTVERKET

    Det har cirkulerat uppgifter på Artdatabanken hemsida och nu senast även från Johan Bodegård här i gruppen att det skulle gå att lämna synpunkter på utredningen om Svenska artprojektet även efter 1:a augusti.

    SOM SVAR PÅ EN DIREKT FRÅGA angående detta till landsbygdsdepartementet svarar handläggaren Lars Espeby: ”Utredningen bildar tillsammans med de synpunkter som framfördes vid hearingen eller inkommer i skrift senast den 1 augusti underlag för regeringens vidare hantering av ärendet.” Och ”Det är den 1 augusti som har gällt som deadline hela tiden.” Däremot gör han det tillägget att: ”Inkomna synpunkter inkomna efter deadline beaktas i möjligaste mån.” Man kan givetvis lämna yttranden efter 1:a augusti, men ju senare de kommer in, desto mindre sannolikhet är det att de kommer att beaktas och ha någon betydelse för utgången av ärendet.

    SOM SVAR PÅ EN ANNAN DIREKT FRÅGA om departementet kunde bekräfta att de mottagit yttrande från Nätverket avsänt 31:a juli gavs det uppseendeväckande svaret att: ”ditt meddelande [sic] 31 juli inte inkom till departementet” och ”Vi har kontrollerat och inte kunnat finna ert yttrande som inkommet den 31 juli och vi har ingen förklaring till detta.”

    Yttrandet från Nätverket sändes åter till departementet den 15:e augusti, vilket föranledde följande kommentar från handläggaren på landsbygdsdepartementet: ”I det här fallet är det dock inget problem vilket datum som nätverkets yttrande diarieförts, eftersom vi har haft en viss marginal tidsmässigt. Nätverkets yttrande beaktas på samma sätt som andras.” Om detta betyder att det [i likhet med eventuellt övriga sent inkomna] kanske inte alls beaktas må vara osagt.

    I övrigt förklarar departementet att alla yttrande värderas lika, oavsett om de kommit från särskilt inbjudna till hearingen 29:e juni eller från privatpersoner. Däremot tillmäter departementet särskilt vikt vid yttranden från de särskilt inbjudna som anses kunna ge en bred belysning av alla aspekter i ärendet. Men då är det alltså 1:a augusti som är absolut deadline för att garanterat få sina synpunkter beaktade. Formuleringen ”Inkomna synpunkter inkomna efter deadline beaktas i möjligaste mån.” innebär ju att senare synpunkter inte nödvändigtvis kan komma att beaktas om departementet inte anser sig ha tid att göra detta.

    Vidare sägs: ”För övriga intressenter [än de särskilt inbjudna] fanns inte någon sådan deadline, men det säger sig självt att ”ju förr desto bättre”.” Man kan givetvis lämna synpunkter i detta ärende i t. ex. december 2012 och även under 2013 – synpunkterna kommer i laga ordning att registreras som inkomna, men efter redan fattat beslut kommer de att vara meningslösa och bara läggas till handlingarna.

    DEN POLITISKA FASEN. Nu är det kanske inte helt avgörande exakt vilka och hur många yttranden som kommit departementet tillhanda såvida de inte innehåller nya aspekter. Ärendet kan snart förväntas gå in i den politiska fasen. Landsbygdsdepartementets sammanställning kommer säkert att utgöra en tung inlaga, men här finns även möjlighet att vända sig direkt till folkvalda politiker och framföra önskade synpunkter och klargöranden. En nackdel är att den mesta mediarapporteringen bara citerat utredningens enögda påståenden utan försök till analys eller fördjupning. En positiv motbild mot utredningens negativa anslag mot Nationalnyckeln har ännu inte nått allmän spridning via riksmedia. - [17 augusti/TP]

    Något beslut om att lägga ner Nationalnyckeln har vi inte fattat, jag är felciterad i UNT. Namnlistan har stängts eftersom SLU kommit fram till att det är olämpligt för myndigheten att agera så. Men det går fortfarande att skicka synpunkter till Landsbygdsdepartementet till registrator@rural.ministry.se! - [Johan Bodegård]

    Johan Bodegård, jag tror inte någon förväntat sig att Artdatabanken skall fatta något beslut om nedläggningen av Nationalnyckeln. Det är väl en fråga för politikerna framöver om jag inte helt missuppfattat det hela. Däremot tycker jag att mycket i Artdatabankens officiella hållning knappast visat att ni brinner för en fortsatt utgivning av Nationalnyckeln. Frågan är väl då vilken inställning du och resten av ledningen för Artdatabanken har. Som jag förstår det har ni väl full rätt att hysa vilken åsikt ni vill men då tycker jag ni bör stå öppen för den. I äldre artiklar i UNT har du riktat en hel del kritik specifikt mot Nationalnyckeln. Redan i första frågan i detta inlägg fick du frågan om du tycker att det är en bra ide att lägga ned Nationalnyckeln, sett i det större sammanhanget med prenumeranter och köpare inom och utom Sverige. Här har du möjlighet att uttrycka din ståndpunkt och eftersom det är din egna ord riskerar du ju inte att bli felciterad. - [17 augusti/TP] - (Åter till sammanfattningen)