Synpunkter på Svenska Artprojektet insända till Landsbygdsdepartementet


Ämne: Synpunkter på Svenska Artprojektet
Från: Magdalena <magdalena.agestam@gmail.com>
Datum: 2012-08-01 23:30
Till: registrator@rural.ministry.se

Synpunkter på Landsbygdsdepartementets översyn av Svenska artprojektet.

Magdalena Agestam
Skogsvägen 46
122 63 ENSKEDE


Det mesta av det jag ville säga har redan framförts väl av bl.a. av Nätverket bevara Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, Svenska Botaniska Föreningen och WWF.
Fyra av de punkter som Torleif Ingelög särskilt trycker på - "upphovsmannaönskemålet", upphovsrättsfrågorna, kostnaderna för digital publicering vs bok och folkbildningsaspekten - hade jag särskilt tänkt ta upp, men han har sagt det bättre.

 
Jag vill själv framföra följande:


Det finns anledning att regelbundet se över och rationalisera inom varje företag. Det gäller såklart också Artprojektet och Nationalnyckeln.

Med detta sagt: för mig verkar Nationalnyckeln vara en pyramidal succé.
Som jag upplever det förenar den hög produktionstakt och hög upplaga med vetenskaplig halt och fungerande popularisering.
8000 prenumeranter (och därtill alla som köper enstaka volymer) innebär - antingen man jämför med andra stora vetenskapliga verk eller med andra praktverk i många band - enormt hög spridning.


UTGIVNINGSTAKTEN
Med erfarenhet från bokutgivning, och kännedom om flera andra vetenskapliga bokprojekt, är jag djupt imponerad av Nationalnyckelns höga utgivningstakt.
Förberedelsefasen för ett komplext verk som detta brukar vara lång, av nödvändighet; många måste delta, gemensamma riktlinjer och terminologi etc måste utarbetas, och så ska själva stoffet, kunskapen, samlas ihop - ibland genom rena forskningsinsatser - och bearbetas. Först därefter är man framme vid produktion av de första delarna.
Man kan inte arbeta bara med en bok i taget, vilket ökar komplexiteten. Att man arbetar parallellt med flera delar kräver förstås större samtidiga arbetsinsatser, vilket kostar betydligt mer, och det finns en organisatorisk övre gräns också med oändliga resurser. Det parallella arbetet betyder samtidigt att utgivningstakten småningom ökar (förutsatts att tillräckliga resurser går att få fram, både av pengar och kunskap).
Två verk som det kan vara relevant att jämföra med är Svenska Akademiens Ordbok och Flora of North America. Inget av dem kräver dock insatser av specialister inom så många olika områden, med vitt skilda vetenskapliga traditioner, metodik, terminologi etc, som Nationalnyckeln.


ILLUSTRATIONERNA
En tung post i ett illustrerat biologiskt verk, både ekonomiskt och arbetsmässigt, är själva illustrationerna. Goda vetenskapliga illustrationer, vilken teknik illustratören än använder, kräver samverkan mellan vetenskaplig expert, konstnär och redaktion. Detta tar naturligtvis tid, utöver själva tecknandet/målandet/fotograferandet. Betald tid kostar. Illustratörerna jobbar den här gången inte gratis.
Nationalnyckeln är en kulturinsats inte bara genom den kunskapsökning och glädje den skapar, utan faktiskt också genom att den ger kulturjobb. Illustratörer är ofta dels konstnärer, dels småföretagare. Nationalnyckeln innebär att ett antal konstnärligt begåvade personer kan försörja sig inom sitt område och utveckla och förfina illustrationstekniker. Vi får en kompetenshöjning, vilket naturligtvis ger spinoff-effekter långt utanför Nationalnyckeln.


KARTORNA
När det gäller kartorna verkar samma missförstånd råda som beträffande bok vs digitalt: att det är utförandet av den slutliga kartan som avgör hur lång tid det och vad det kostar.
Min erfarenhet är att det är kontrollen av källor o belägg som är tidsödande när man ska kartera utbredning. Så jag tror att det i första hand är graden av "sanningsambition" som avgör tidsåtgången - skala och karttyp gör marginell skillnad.



BOK SOM FÖRUTSÄTTNING FÖR DIGITAL PRODUKT
Att ge ut verket enbart i digital form, med motsvarande text, bilder och kartor, innebär samma eller högre kostnader som bokform.
Nuvarande kostnad kvarstår i stort sett (det är det som sker före själva bokproduktionen som kostar).
Det tillkommer initiala kostnader för uppbyggnad av digital version samt löpande kostnader för underhåll (om digital version ska vara online).
Digital version via DVD e dyl är naturligtvis också möjlig, och kunde ge vissa inkomster, men en sådan blir inte tillnärmelsevis lika populär som böcker eftersom den inte alls fyller samma funktioner.
De vackra, populära böckerna genererar intäkter.  Ju fler delar som finns i handeln, desto större blir naturligtvis intäkten. För varje ny del som kommer ut blir det lite extra efterfrågan på de tidigare.



VAD FÅR VI FÖR PENGARNA?
Bara under den senaste tiden har det kommit exempel på svinn som är högre än Artprojektets årsbudget.  
En rad "reformer" har läckt ofantliga summor ur offentliga kassor på senare år. Nya datasystem och nya regler som senare fått skrotas och ändras har inneburit pengar i sjön (och dessutom en massa dolda kostnader och lidande för enskilda).
Projekt som dessa, som kostar utan att smaka, är ofta hastverk.
Hela Artprojektet kostar (om jag minns rätt påstod tidningarna i våras att ersättningarna till riksdagsledamöter som ännu inte fått nytt jobb kostar ungefär lika mycket) men det smakar också.

Några exempel:
Vad hade Nationalnyckelns illustratörer kostat årligen som arbetslösa?
Vilka statliga budgetposter är lika stora som Nationalnyckeln per år, och vad får vi för de pengarna? Man kan räkna i antal jobb eller nånting annat.
Vad hade det kostat att köpa den positiva internationella uppmärksamhet Nationalnyckeln (eller man kan räkna på Artprojektet istället) ger?
Vad kommer det att kosta i reklampengar att reparera imageförlusten om Linnés nation lägger ner eller gör en tummetott av bokprojektet?
Gränsen för vad som anses dyrt ligger lustigt nog på väldigt olika nivåer beroende på vem som talar, och om vad. Museistödet och Nationalnyckeln, som både är "kultur" och "natur", ligger illa till.


MUSEISTÖDET
De naturhistoriska museerna, liksom Nationalnyckeln, hänger över avgrunden mellan Kulturdepartementet och andra instanser. Den misstro, okunnighet om den andre och oförmåga att tala varandras språk som finns mellan de olika politiska, vetenskapliga och sociala kulturerna drabbar dem.
Om vi vill kan de istället få stöd från båda sidor och vara den brygga som stärker förståelsen.


VÅDAN AV BIOLOGISK ANALFABETISM
Den senaste tiden har jag varit mycket engagerad i det som sker i Ojnare, i Bunge på norra Gotland.
Sambandet mellan händelserna i Ojnare och striden för Nationalnyckeln är tydligt.
Brister naturkunskaperna i samhället, hos alla medborgare och rättsliga instanser och landshövdingar och kommunalpolitiker och skogsbrukschefer och företagsledare och fackföreningar, så fattas lätt felaktiga beslut.
Arbetet för biologisk mångfald och diversitet och ett uthålligt samhälle kräver både specialister och en bred kunskap i samhället om växter, djur och natur.
Jag hoppas och tror att många inom alla partier vill ta det här tillfället att stödja den utveckling i rätt riktning som Artprojektet i nuvarande form innebär!


BRED UPPSLUTNING
För att understryka vilken bred opinion som vill försvara Artprojektet med Nationalnyckeln i dess nuvarande form, som bok, skickar jag med några länkar till artiklar och blogginlägg som publicerats under sommaren:

http://hd.se/kultur/blogg/2012/06/23/nationalnyckelns-utgivning-hotad/ Helsingborgs Dagblad
http://www.expressen.se/gt/ledare/hammarstrom-slang-inte-nationalnyckeln/ Expressen
http://www.farad.se/article.php?rowId=282 Protester mot nedläggning av Nationalnyckeln
http://www.farad.se/article.php?rowId=283 Alla skolor borde ha Nationalnyckeln
http://www.fotosidan.se/blogs/closeup/nationalnyckeln.htm
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-svenska-artprojektet-ar-utrotningshotat DN
http://www.expressen.se/ledare/tommy-hammarstrom/vi-behover-nycklar-till-sveriges-natur/ Expressen
http://mobil.aftonbladet.se/kultur/article13998236.ab?partner=www Aftonbladet
http://www.gp.se/kulturnoje/1.990746-torgny-nordin-lagg-inte-ner-nationalnyckeln GP
http://www.unt.se/uppsala/bakvant-skara-ned-artprojektet-1777664.aspx UNT
http://www.folkbladet.nu/317269/ambitiost-bokprojekt-kan-laggas-ner Folkbladet
http://www.vk.se/665552/ambitiost-bokprojekt-kan-laggas-ner?mobil Västerbottenskuriren
http://katarinaharrisonlindbergh.wordpress.com/tag/nationalnyckeln/
http://naturligdagbok.blogspot.se/2012/07/15-juli-hotet-mot-nationalnyckeln.html
http://konspirationsteorier.ifokus.se/discussions/4fee39db88f47249800052c6-biologisk-mangfald

Jag har också lånat några kommentarer från olika nätsamtal om Nationalnyckeln i sommar, för att de så väl uttrycker vad det handlar om:

"Vi ska heller inte glömma en annan unik egenskap hos verket: att ge experter utrymme och tid att breda ut sig och ösa ur sin erfarenhetsbank på ett sätt som inga komprimerade taxonomiska verk medger. Denna generositet gör det möjligt att fånga upp mycket av den obskyra förstahandskunskap om arter och grupper som regelmässigt annars följer med garvade forskare i graven, eftersom de aldrig riktigt passat in i ordinära "papers". Många kommande generationer forskare kommer hylla denna redaktionella takhöjd. Ta bara den nya delen om getingar och myror. Den läser man ju som en roman!"

" all forskning från inventering, DNA-kodning, taxonomisk forskning och museiarbete är viktigt för den biologiska mångfalden, naturvården och naturmiljöns och framtidens hälsa"

"Jag har inte hört enda människa i min bekantskapskrets uttala sig negativt om Nationalnyckeln - tvärtom, förtjusningen vet inga gränser och berömmet flödar"

"Vet man inte att det finns otroligt många skalbaggar kan man lätt avfärda en hittad art med att det finns väl fler skalbaggar."

"Vi behöver en vacker bok som lockar nyfikna barn och gör det möjligt för föräldrar att lätt ta reda på vad för något man hittat. En bok för lärare och elever och en bok för politiker. "


Med vänliga hälsningar

Magdalena Agestam
allmänhet, redaktör, biolog, f.d. ung miljö- och naturaktivist, mamma, tecknare och kulturtant


upp